Innan är låtar, demos och ljud från innan projÄktet blev projÄktet.
Vissa saker är väl lite så-så, men jag tycker ändå att
det ligger en intressant idé bakom falsksången, nånstans.
Sång, gitarr, elbas, turisttrumma och klaviatur: Fredrik Häggberg.
Trummor, slagverk, kontrabas och inspelning/mix: Josef Underdal.
Violin: Caroline Karpinska.
Instrumental.
Mörkblå himmel med glitterljus
Visas här ovanför
Tysta natten kryper fram
Drar sig undan, samlar damm
Ta mig bort, dränk min sorg
Ge mig vingar, spräng min borg
Riv mitt kött, spill mitt blod
Gräv min grav för jag har fått nog
Mata mig till barnen
Till dom stora som dom små
Mata mig till barnen
Som är så snoriga att titta på
Natten lång, dagen kort
Kroppen svag den tynar bort
Svalt sött vin ett minne blott
Svälj en ljummen munfull spott
Mata mig till barnen
Till dom stora som dom små
Mata mig till barnen
Som är så snoriga att titta på
Sitter ensam vid ett bord dukat för två
Ser han tiden vända ryggen och gå
Ensamma minuter blir till ensamma timmar
När ensamma kvällen går mot sitt slut
Han tittar på telefonen som om den skulle svara
Och maten på bordet har blivit så kall
Med händer för huvudet böjer han sig ner
Bannar hela världen, undrar vad som gått fel
Var är hon som ska sitta där framför dig
Och skratta och le och be om lite mer
Var är hon som ska sitta där framför dig
Och dricka ditt vin och säga att alltför fin
När ljusen brunnit ut har hoppet tagit slut
Och han håller för kärleken en tyst minut
Sen välter han ner bordet som han slogs för sitt liv
Sätter sig på golvet och klunkar sitt vin
Var är hon som ska sitta där framför dig
Och skratta och le och be om lite mer
Var är hon som ska sitta där framför dig
Och dricka ditt vin och säga att alltför fin
Han stapplar genom hallen och ser sig omkring
Men av hennes skor syns ingenting
Och han snubblar vidare, faller tung ner i sängen
Trycker ansiktet i kudden och lipar som ett barn
Var är hon som ska ligga där framför dig
Och skratta och le och be om lite mer
Var är hon som ska ligga där framför dig
Och kyssa din hand och säga att ni gjordes för varann
Var är hon som ska ligga där framför dig
Och skratta och le och be om lite mer
Var är hon som ska ligga där framför dig
Och kyssa din hand och säga att ni gjordes för varann
Och säga att ni gjordes för varann
Och säga att ni gjordes för varann
Instrumental.
En natt under himlen i Ensamma stad
En flicka titta upp mot trötta månen så klar
Samma natt ovan molnen i Änglahimmel sal
En ängel blicka ner över människostad
Två blickar möts och stjärnhimlen går i kvav
En starkare eld lysa underbar
Hon fick en ängel att ge upp sina vingar
Hon fick en ängel, en ängel på fall
Flickan och ängeln var förbjuden frukt
En lycka dömd till frestelse och lust
En ängel som stiga ner blir till människokött och blod
Dömd till att sluta som mull och jord
Men flickan ville ha en ängel och inte en människopojk
Och en ängel utan vingar är ingen ängel mer
Hon fick en ängel att ge upp sina vingar
Hon fick en ängel, en ängel på fall
Men är det inte något som känns igen här?
Har inte detta öde redan drabbat denna värld?
Kan det varit kärlek som fått Lucifer på fall?
För Gud, Gud, Gud
För sådana känslor är ju lite som ett galler
Och vad som ska va allsmäktigt är ju inte allsmäktigt i en bur
Hon fick en ängel, en ängel på fall
Hon fick en ängel att ge upp sina vingar
Hon fick en ängel, en ängel på fall
Hon fick en ängel att ge upp sina vingar
Hon fick en ängel, en ängel på fall
Hör flaskan kalla nu min vän
En kör av tusen änglamen
Som ljuda ned från himmelen
Paradiset tycks stå på glänt
Månen skina vingligt rund
Över stad och fyllesund
Hissa ankar höj glaset lugnt
Snart slår vågorna
Högt, högt i din mun
Ha-ha!
Du gungar fram från bar till bar
En pirat på ett alkohav
Att kylan bitts känd inget av
Ruset värmer och gör dig så glad
Du sätter kurs med darrig hand
Fulla segel mot glasets kant
Styr skutan in i stormens famn
Alltid sänka skepp
Och kastas upp på land
Din strupe är torr så torr
Ditt hopp är ett vrak
Lyckan din har gått i kvav
På botten av ett glas
Med morgon komma ångest gång
Då huvudet ditt det känns för trångt
Alltid samma gamla sång
När ruset väntar sin återkomst
Hör flaskan kalla nu min vän
En kör av tusen änglamen
Som ljuda ner från himmelen
Alltid så bekant
Samma sång igen
Din strupe är torr så torr
Ditt hopp är ett vrak
Lyckan din har gått i kvav
På botten av ett glas
Din strupe är torr så torr
Ditt hopp är ett vrak
Lyckan din har gått i kvav
På botten av ett glas
Ett av dina hårstrån
I min tomma säng
Var det sista jag såg av dig
Långt härifrån
Var än du nu håller till
Tänker du nån gång på mig?
Och tiden då jag var lycklig
Och du du var ju så glad
Men av den finns inget kvar
Dagarna går
Tiden läker inga sår
Man bara låtas att man glömt
Den tiden då jag var lycklig
Och du du var ju så glad
Men av den finns inget kvar
Hoppet finns där
Saknaden slår ut ibland
För minnena har slagit rot
Från tiden då jag var lycklig
Och du du var ju så glad
Men av den finns inget kvar
Säg kommer du ihåg?
Ja, säg kommer du ihåg?
Säg kommer du ihåg den tid som?
Säg kommer du ihåg?
Ja, säg kommer du ihåg?
Ja, säg kommer du ihåg den tid som?
Säg kommer du ihåg den tid som?
Säg kommer du ihåg den tid som var?
Jag ska blåsa vind
Under dina fin vingar
Sväva, flyg och klättra mot skyn
Det är så vackert när du stiger
Du och jag lyfter mot himlen
Du och jag svävar i rymden
Du och jag ska dansa på månen
Du och jag ska tänka fram världen
Jag ska riva itu
Alla elaka moln
Dom som skymmer vår lilla by
Suger vårt liv och äter vårt ljus
Du och jag lyfter mot himlen
Du och jag svävar i rymden
Du och jag ska dansa på månen
Du och jag ska tänka fram världen
Detta ställe har för länge sedan
Blommat långt över och klart
Allt liv har sugits ut
All näring är slut
Även om regnet alltid sköljer över här
På alla sätt och vis
Så når det aldrig ner
För marken är för hård
Så hård, så hård att trampa på
Så hård, så hård att trampa på
Så hård, så hård att trampa på
Så hård, så hård att trampa på
Så hård att trampa på
Så hård att trampa på
Så hård att trampa på
Så hård att trampa på
Så hård att trampa på
Så hård att trampa på
Så hård att trampa på
Så hård att trampa på
Så hård att trampa på
Så hård att trampa på
Så hård att trampa på
Så hård att trampa på
Instrumental.
Varje dag är sig lik
Hör mitt kvävda tysta skrik
Åh, så trist och meningslös
Jag andas in och blåser rök
Och jag vill va en sån, sån
Jag vill ju bara var jag, jag
Men ändå inte alls som mig, mig
Och inte heller så som dig, dig, dig
Säg vem fan vill ju va?
Vem vill va som dom där?
Dom är inget riktigt alls
Bara sånt man kallar falskt
Ja, säg vem fan vill ju va?
Precis sådär som ni?
Det är väl inget tra la la?
Nä, jag tror jag skit i
Jag, jag vill vara nånting nytt
Nåt som aldrig varit förut
En aldrig innan skadan ros
Som under solen slagit rot
Ja, jag vill vara speciell
Men ändå vara helt normal
Alltid, alltid smälta in
Men ändå kunna sticka ut
Ljud.
Kråkans hesa sång är det sista som du hör
Den kommo ur din egen strupe när du dör
I dina allra sista ansträngda andetag
I dina allra sista kraxande andetag
Kråkans hesa sång blir det sista som du hör
Kråkan flyga fram genom dystert land
Kråkan flyga fram längs tårarnas strand
Lyfter på svarta vingar upp mot en dunkel sky
Lyfter på svarta vinger upp mot den mörka skyn
Kråkan flyga fram över dystert land
Kråkans vingar slår med kyrkklockors dån
Kråkans hesa hån det kommer du aldrig ifrån
Bottenlösa hål stirrar blint genom kött och ben
Bottenlösa hål blickar stint genom kött och ben
Kråkans vingar slår som kyrkklockors dån
Kråkans vingar slår som ditt kistlock igen